Ett utomordentligt sommarprojekt
Jag läser, enligt E, ofta böcker som handlar om att dricka te ;) och det gör jag då och då, ganska lugna, oförargliga böcker som ger nöje för stunden men inte så mycket mer. Av någon anledning blir det ofta Agatha Christie, Maeve Binchy och Rosamunde Pilcher. Men det verkade inte riktigt utmanande att be E läsa en sådan. Men så fick jag en snilleblixt!
E, jag tänker utsätta dig för en riktigt tuff läsning som kommer att sätta dig på prov och bevisa hur allvarligt du tar det här uppdraget (som är ganska självpåtaget).
Jag vill nämligen att du ska läsa Caroline Grahams The Killings at Badger´s Drift, första deckarromanen om Kommisarie Barnaby, även kända som Morden i Midsomer. Jag vet att jag har tjatat om dem förut, men jag älskar de skruvade karaktärerna, den absurda handlingen och den genuina, engelska landsbygden.
Utmaningen är ju inte så stor kan man tycka, E är van läsare av engelskspråkiga böcker och har ett av de största ordförråden på engelska jag påträffat. Men det stora svårigheten kommer att bli följande: Du får inte läsa slutet föst! Detta villkor kommer att lägga grunden för hur seriöst du tar detta sommarläsningsprojekt. Ska bli kul att höra hur det går och om du lyckas stå emot frestelsen att läsa slutet först. (har beställt vårt exemplar till mig själv, så att du kan få boken nästa gång vi ses).
Jag har för övrigt just lånat Driver dagg, faller regn, men inte börjat läsa den än. Första intrycket: Den ser tjock ut...
Fortsättning följer
/R
Consider yourself challenged!
Jag har bestämt mig. Det blir en ljuv nationalromantisk bondesaga för R i sommar! Tänk dig tidigt 1800-tal i hälsingland... det är folkdräkter, spelemän, ändlösa sommarnätter, djupa skogar, vilda forsar och förbjuden kärlek i Margit Söderholms folklivskrönika Driver dagg, faller regn.
Jag läste boken första gången någon gång i tonåren och älskade den. Det är som en fortsättning på min barndomskärlek Kulla-Gulla och blandar det romantiskt världsfrånvända med det strävsamt realistiska. Högt och lågt, ljust och mörkt i en härlig blandning.
Språket i Driver dagg, faller regn är lite ålderdomligt, vilket jag tycker är en del av charmen, och första delen av boken kan vara lite seg men har betydelse för historien i stort sedan. Bokens huvudperson är Marit, dotter till storbonden Germund (som är första kapitlens huvudperson) och ett riktigt kap i den lilla Hälsingebyn. Tyvärr går hon och förälskar sig i en helt annan karl än den av pappa Germund utsedde Mats. Det är spelemannen Jon som hon får upp ögonen för, en skygg typ som av folket i byn tros vara son till näcken. Det är i grova drag bokens upplägg och mer än så tänker jag inte berätta heller.
Jag inser att det här upplägget kan komma att bita mig i rumpan så småningom eftersom risken att R sågar boken helt är överhängande. Men jag älskar berättelsen och ser fram emot att diskutera den med R. (Sen ska det inte förnekas att jag ser ett visst sadistisk nöje i att tvinga på R en bok som jag verkligen inte tror att hon skulle ha valt själv i vanliga fall). Så varsågod att komma med din egen utmaning, när kör vi igång?
/E
David Eddings avled igår, 77 år gammal.
Jag slukade i snabb takt alla böckerna i Sagan om Belgarion och kastade mig över Sagan om Mallorea och när de tog slut fortsatte jag till de andra fantasyböckerna på hyllan av bara farten. David Eddings var min inkörsport till fantasy och jag älskade böckerna villkorslöst. Det tog många, många år och flera omläsningar innan jag kunde se dem med ett mer litteraturkritiskt öga. Då insåg jag att den språkliga kvaliteten kanske inte var så helgjuten, att historien ofta hade en förmåga att upprepa sig och att persongalleriet i själva verket var ganska magert även om de uppträdde i flera olika skepnader.
På Eddings förlags hemsida står det att han var förtjust över att höra att han vänt icke-läsare till läsare genom sina böcker.
or two how to read. After they've finished with me and I don't challenge them any
more, they can move on to somebody important like Homer or Milton."
I'm a storyteller, not a prophet. I'm just interested in a good story."
Jag har Sagan om Belgarion och Sagan om Mallorea i min bokhylla och återkommer til dem då och då, som med gamla vänner. Jag kanske inte har läst alla David Eddings böcker, men en hel del av dem och de kommer alltid vara speciella för mig. Stenens väktare var min första och en flicka glömmer aldrig sin första.
Utmaning?
Jag har lite svårt att bestämma mig för hur jag ska lägga upp min läs-sommar. Ett tag var jag inne på att köra en klassikersommar och bara läsa de där klassikerna jag missat, men det kändes lite läskigt (jag har ett starkt undermedvetet motstånd mot böcker som räknas till någon sorts litterär kanon eftersom jag tror att de ska vara tunga eller tråkiga eller både och). Då tänkte jag att det kanske var dags att börja om med Robert Jordans Wheel of Time serie (Sagan om Drakens återkomst på svenska) eftersom jag då borde vara färdig med böckerna lagom till den sista avslutande delen kommer ut i höst, men då jag försökt ge mig i kast med det projektet förut (har läst de första fem böckerna sju gånger men resten av böckerna bara en gång) utan att orka ta mig igenom dem så tror jag att jag avvaktar lite till.
Men så fick jag en rolig idé idag, att vi kanske kunde hitta på något tillsammans!
Vad säger du R? Hur ser dina sommarläsningsplaner ut?
Kanske vi kunde utmana varandra. Jag ger dig ett boktips och du ger mig ett. Boktipset ska vara något man själv redan läst, så att vi kan diskutera/intervjua varandra efteråt om hur vi båda upplevde boken. Kan bli intressant eftersom vi är mycket mer olika än folk tror ;-)
~E~
