Fikaprat - den smärtsammaste kommunikationsformen

Sitter i lugn och ro i fikarummet med en kopp svenska sommarbärste. In kommer en kollega och sätter sig vid samma bord. Nu inleds fikapratet. Den tråkigaste och jobbigaste samtalsformen av dem alla. Den ser ut ungefär så här:

- Vad gör du nu då?
-Jobbar
- Hmm
- Ja......du då?
- Samma här
Besvärad tystnad
- Trist väder idag
- Ja, man blir verkligen trött
- Ja, verkligen
Tystnad
Någon gäspar för att illustrera tröttheten
- Det är väl den här årstiden
Nickar instämmande, tar en klunk te som bränner på tungan
- Var jobbar du nu då?
- Här och där
- Jaha, ja samma här
Tar en till klunk även fast teet fortfarande är för hett
- Nej...(djup suck)...tillbaka till arbetet, haha
- Haha

Ungefär så har jag det i fikarummet och det var till och med tråkigt att skriva det.

Lista över tråkiga samtalsämnen i fikarummet jag får stå ut med:
¤ Vädret, orkar inte ens kommentera
¤ Jobb, vad som är jäkligt jobbigt, roliga incidenter, dryga människor, jävla okompetenta chef
¤ Kollegor, deras bråkiga/snälla/duktiga/skojiga barn, pojkvänner, föräldrar osv
¤ Ridlektioner
¤ Bärplockning (mycket populärt vid tidigare, nordligare arbetsplats), vad man plockat, hur många frysar man fyllt och hur länge man varit i skogen
¤ Jakt (se parentes ovan), hur hunden betedde sig, vad man fick, skvaller om jaktlagets medlemmar,
¤ Posthantering, brev som kommer bort, hur mysigt det ser ut att vara brevbärare, så jobbigt och slitit brevbäraryrket verkar vara
¤ Teknik, vad den kan göra, hur fantastisk den är, vad den krånglar
¤ Resor (läs skryt om resor) var man varit, hur unerbart det var, vad man upptäckte
¤ Sjukdomar, vad som går just nu, hur synd det är om den som har ont i benen/ryggen/armen/lungorna/levern osv i oändlighet
¤ Skvaller, om kollegor, vänner, släkt, kändisar, chefer, restauranger,

Vill dock påpeka att med rätt sällskap kan alla punkter vara intressanta. Men den här listan grundar sig enbart på tråkiga, smärtsamt jobbiga fikaprat. Ge mig intressanta människor i fikarummet eller i alla fall en tv för jag orkar inte ställa artiga frågor om människor och jag är så dålig på småprat. Jag har inte gått nån kurs i skvaller, jag vet aldrig vem nån är, vad de gör eller med vem. Och jag tänker inte kontinuerligt på vad vädret har för sig och huruvida det betedde sig annorlunda förra året. Jag tycker enbart att dödprat är jobbigt och energikrävande och får sällan ut något av det. Och det är därför jag har ansetts blyg, tråkig eller osocial, med en bok eller en tidning framför mig. Helst skulle jag vilja sätta på mp3:n men det håller jag mig ifrån så att jag inte blir inkallad till chefen för ett samtal om min oförmåga att socialisera på arbetsplatsen. Jag trodde att det skulle bli lättare efter ett tag med pratandet i matsalen men det blev det inte så jag kommer nog för alltid vara ett steg utanför den härliga gemenskapen i arbetsstyrkan.

R

Kommentarer
Postat av: E

Ha ha jag känner det mesta av det, även den där besvärade gäspningen som liksom ska fylla ut obekväm tystnad i brist på något nytt att säga inom ovanstående kategorier.

Men snart kan vi träffas efter jobbet och prata om hur tråkigt det är att prata på jobbet :P

Låter kul, eller hur?

2009-01-20 @ 19:22:38
Postat av: Mia

Har svårt att komma på ord som stämmer så illa på dig som blyg, tråkig och osocial. Det måste vara en person jag inte känner...

2009-01-20 @ 19:51:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0