intelligentbibliotek

Nu är det en evighet sedan jag uppdaterade här på bloggen, men jag har ju både sett mig om i världen och flyttat till ny stad, så jag tycker att jag har en godkänd ursäkt.

Jag åkte till Florida i april och hade en helt underbar semester. Jag fick tyvärr inte se ett endaste amerikanskt bibliotek, vilket jag hade velat. Men jag har kollat in Ernest Hemingways hus i Key West och tagit en öl på den legendariska Hemingwayska baren Sloppy Joe's på Green St där han ska ha hängt mer eller mindre dagligen mellan 1933 och 1937. Noteras ska dock att vi alltså inte drack öl på Sloppy Joe's där det ligger idag, för det flyttades 1937 till en annan lokal på samma gata. Vi som gjort vår Hemingwayläxa visste att det var nuvarande Captain Tony's vi skulle dricka på för att verkligen kunna säga att vi intagit alkohol i samma lokal som Ernest. Som en bonus visade det sig att Captain Tony som ägt och namngett baren som legat i Sloppy Joe's gamla lokaler sedan 1937 var en rätt så intressant kuf också. Han var ett välkänt och folkkärt original i Key West, en drinker, gambler and former major som det stod i tidningssidorna som var tapetserade på väggarna tillsammans med foton på olika välkända barbesökare genom åren. Förutom detta var dessutom tak, bjälkar och bar fullkomligt överösta med fastnålade visitkort från hela världen (svärfar passade på att sticka dit sitt visitkort också) och i mitten av baren växte ett träd rakt upp genom taket. Needless to say så gillade jag det skarpt!

Men öl med Hemingways gamle spöke var inte det enda litterära vid snubblade över i Key West. Helt plötsligt, när vi glassugna irrade runt på ön, fick vi syn på en skylt som förkunnade att vi stod vid grinden till Deweys hem. Nu var det alltså inte fråga om Melvil Dewey, skapare av Dewey Decimal Classification, som jag först trodde, utan John Dewey, författare, filosof och pedagog. Vilket jag i slutändan kom fram till var lika så bra eftersom jag har för mig att författar-Dewey var en långt mer sympatisk typ än biblioteks-Dewey.

 Vi hann bara hem till Sverige igen innan flyttlasset gick till nya staden och nya äventyr. Vi har nu bott här i lite drygt en månad och jag kan inte säga att jag saknar den gamla staden eller mitt gamla arbete. Vissa av arbetskompisarna på huvudbiblioteket kanske, men inte det andra. Istället känner jag mig lugnare och mer harmonisk än på mycket länge. Av en mystisk slump har det dessutom fallit sig så att jag kommer få ett heltidsvikariat på nya jobbet under sommaren och hösten. Bibliotekarien jag ska vikariera för fick helt plötsligt för sig att bara sluta från en dag till en annan. Det är nästan som att mina önskningar slagit in på magisk väg... (helt klart läge att bli paranoid, men inte sjutton tänker jag skåda given häst i munnen). Chefen säger att tjänsten kommer att läggas ut sedan när kommunens anställningsstopp hävs och att jag då kan söka den fasta tjänsten (underförstått att jag kommer att ligga mycket bra till om jag vikarierar på den posten ett halvår först och gör mig oumbärlig). Allt ser ut att gå vägen med andra ord. Om jag var någon annan än mig själv skulle jag avsky mig för att jag har en sådan tur hela tiden :-P

I helgen är det bröllopstider, inte för mig, men jag och R ska snälla som vi är klämma in oss i varsin chockrosa klänning och trippa fram i kyrkan som mer eller mindre villiga tärnor. Jag har dessutom lovat (i en svag stund) att läsa en kärleksdikt under den efterföljande middagen och är töntigt nervös. Jag längtar till efter bröllopsmiddagen, när de konservativa släktingarna till brudparet åkt hem och vi kan sparka av oss skorna och ha lite roligt ;-)

Jag lovar att lägga lite energi på vår bokstavslek snart (Förlåt R)!

~E~