det kunde ha varit jag
I morse hände något, hör och häpna, dramatiskt här ute på landet! Och denna dramatiska händelse skulle ha utspelat sig i just mitt liv, om inte ödet gripit in...
Normalt sett går jag upp halv sex varje morgon för att åka med bussen till jobbet klockan sju. Men i går eftermiddag ringde en av mina talbokslåntagare, vi kan kalla henne Britta, och berättade att hennes svärdotter som brukar hämta och lämna hennes talböcker blivit sjuk. Svärdotter låg på sjukhus och själv är Britta blind och kan inte ta sig till biblioteket själv. Eftersom jag stänger biblioteket klockan tre på tisdagar och jag hade andra ärenden i samhället efteråt så lovade jag att hälsa på Britta och ta med hennes böcker. Som tur var skulle K vara ledig idag och jag kunde därför ta bilen till jobbet, så slapp jag bära på böckerna ända hem till Britta.
Jag unnade mig en halvtimmes sovmorgon imorse eftersom jag skulle slippa ta bussen, vilket kändes mycket lyxigt. Sedan åkte jag hemmifrån vid halv åtta ungefär och blev glad av Hello Saferide på radion och tyckte livet lekte. Det var lite moddigt av snösörja på vägen, men gick bra om man körde i lagom hastighet. Så kommer jag förbi en krök ungefär halvvägs till jobbet och får tvärnita för en mindre bilkö. Jag spanade för att se vad som uppehöll trafiken och där längst fram såg jag en buss som vält i diket! En person stod och vinkade förbi bilarna som krånglade sig förbi bussen genom att köra ut i vägrenen. Det visade sig vara min buss som tagit kurvan för hastigt ungefär en kvart tidigare och vält ut i diket. Jag gapade som en fisk när jag körde förbi. Det kunde ha varit jag som suttit i bussen och läst när den välte. Vilken märklig tanke. Jag som kan räkna gångerna jag tagit bilen till jobbet på ena handens fingrar.
Så om inte Britta behövt hjälp med sina böcker hade jag inte tagit bilen och då kanske jag hade varit skadad nu? Jag hoppas att jag haft vett att använda bältet i alla fall, om jag hade tagit bussen idag.
Det är ungefär så dramatiskt det blir här ute. Så nära att man nästan kan röra vid det, men bara nästan.
usch va läskligt! o jag är glad att du tog bilen i dag! Själv blev jag stoppad av polisen, på darriga knän fick jag visa körkort å blåsa, ren rutinkontroll, men nervös blev jag... Vi har oxå skitväder här, snöar o är nollgradigt = moddigt! Kram kusin
Vilken snäll bibliotekarie du är som kommer hem med böcker :)
Det är bra att du flyttar ifrån det där farliga stället med oansvariga bussförare. Måste dock erkänna att jag skrattade lite när du åkte förbi med fiskminen, som nog påminde om den som användes vid hulliganbråket.
